3M den 17 januari, 2012

SmileyCentral.com
Såg på nyheterna häromkvällen om vad folk tycker om äldrevården i Sverige nu efter den s.k. Caremaskandalen. Man hade gjort en undersökning om huruvida folk ville ha privat äldrevård eller kommunal. Det visade sig naturligtvis att de flesta ville ha kommunal, eftersom den privata har fått en ny stämpel på sig att bara bry sig om avkastning och inte om de äldre. Det är säkert sant också med tanke på alla rapporter som vi fått oss intalade av alla media.
Någonting har ju dock hänt med oss människor, vi blir ju äldre och äldre. Då måste ju livet ha varit ganska gynnsamt mot de människor som blir så gamla. Vi blir också friskare och friskare sägs det, men ändå kommer sådana här skandalrapporter om skötseln om de gamla. Ingen kan väl läsa dessa rapporter oberörd. Möjligen de som tjänar dessa miljoner det skrivs om. De tycks ju varken lida av normal empati eller ha någon moral eller etik.
I inslaget på TV när det gällde undersökningen om äldrevården, intervjuade man 7 äldre människor, som alla bodde på ett kommunalt äldreboende. Det som slog oss var åldern på dessa människor, helt otroligt, den äldsta var 100 år och den yngsta var 92 år. De flesta helt klara i huvudet och då är det ju härligt för dem att få bli så gamla. De hade dock en del andra krämpor som gjorde att de behövde ”vården” på ett äldreboende.
En av våra största sjukdomar nu för tiden är ju de olika demenssjukdomarna, som vi dessutom inte vet särskilt mycket om, men som drabbar alltför många. Vad har de människorna för glädje av att leva till de blir hundra? De flesta kunniga inom området säger att de dementa inte lider. Det får man ju innerligt önska att det är så, men hur roligt kan det vara att knappt känna igen sina närmaste, mer än en bra dag, eller veta om det är helg eller vardag, dag eller natt eller helt enkelt vad man åt till middag för en timma sedan. (mer…)

Kommentera gärna Upp och nervända världen?