Det viktigaste är inte varifrån man kommer, utan vart man är på väg.
Bernie Rhodes
Mycket få människor lever idag – de flest gör förberedelser för att leva imorgon.
Jonathan Swift
3M
Ja, vi är fortfarande på Råå. När vi vaknade i morse märkte vi att det varit en ganska kall natt. Det var helt stjärnklart när vi gick hem från våra vänner igår kväll. Aftonstjärnan tycktes lysa ännu starkare än vanligt. Vi är lite fixerade vid just den stjärnan av ett speciellt skäl. Det är fáktiskt en lite gullig historia som vi bevarar djupt i hjärtat och vi pratade om det igår kväll så vi blev lite påminda. Den lös lika starkt ikväll!
Träffade i går en gammal fiskare som vi ofta pratar med här i Kårehamn. Han hade tjärat sina båtar och förberedde sig för årets fiske. Han berättade att han fiskat ål sedan 1939 och tänkte fortsätta med det så länge han kan. Ja, han tillhör skaran 80+, men väldigt aktiv.
Nu fiskar han mest till husbehov och kanske till de närmaste grannarna. Det blir flundra, torsk och lax, även om han säger att fisket blivit sämre senare år. Det som ligger honom varmast om hjärtat är dock ålafisket. Men byråkratin irriterar honom, även på den nivån han fiskar krävs tillstånd och varje år måste han nu skicka in en ansökan och låta myndighetskvarnarna mala, hittills har han alltid fått sitt tillstånd. Kan dock tänka mig att den dag han får avslag och tvingas bryta den svit med ålafisket som pågått sedan 1939 så blir han säkert inte bara besviken, utan vitalitet och livsglädje får sig säkert en knäck. Ålen må vara hotad, även om uppfattningen bland de lokala fiskarna varierar. Det må vara hur som helst med det, måtte han få sitt tillstånd så att han kan fiska ål för 73:de året i rad. Det är han värd!
För att gardera oss och alltid ha blommor kring oss köpte jag ett par ”Birkis” tofflor. De är ungefär som ett par ”Foppatofflor”, men naturligtvis betydligt bekvämare och nyttigare för fötterna. Kan till och med ha mina vanliga skoinlägg i dem om jag vill.
Visst blir man glad av att se dem! Eller vad tycker ni?
3M

Mor och gamla svärmor pratar vi med nästan varje dag i telefon. Hon bor ju 50 mil bort, så det är ju ett sätt att hålla kontakt och höra hur läget är. Hon bor på ett äldreboende utanför Karlstad och har väldigt bra omvårdnad. Det är alltid ett stort steg att ta beslut om att flytta en gammal människa från sitt eget hem till ett främmande ställe. Vi flyttade henne för ett antal år sedan och det har inneburit en hel del förändringar för både henne och naturligtvis också för oss. Men hade hon levt kvar i sitt gamla boende, så hade hon förmodligen sakta svultit ihjäl. Så är det tyvärr med gamla att när de tappar lusten och tycker livet är tråkigt, då slutar de att äta. Hon var som ett benrangel, men någorlunda klar och pigg för övrigt. Men hon kände sig inte trygg, utan ville själv flytta dit hon visste hon hade folk omkring sig, och så fick det bli.
Det var bra för henne rent fysiskt. Hon gick upp över 20 kilo på ett år. Hon trivdes, hade människor omkring sig och människor att äta tillsammans med. Helt plötsligt var allt mycket roligare och framförallt tryggare. Det stora problemet som då tyvärr infann sig var att huvudet slutade att arbeta. Det var ju bara att ringa på någon och få allt man ville och också lite sällskap. Då ville inte hjärnan vara med längre, för det behövdes ju inte. Kroppen däremot verkade stå emot allt. Var hur pigg som helst utom just när det gällde minne och att hänga med i vad som händer runt omkring. Men hon var avkopplad och glad. Även om hon ibland klagade att dagarna var långa. Vi pratar med varandra i princip varje dag och påminner om vad som händer och sker och ger uppdateringar om barn och barnbarnsbarn och alla vardagliga saker som händer. Men efter fem minuter är det borta igen, det är tragiskt, men vi fortsätter att berätta!
Igår kväll när vi pratade med henne och om lite allmänna besvär som värk och att vi haft influensa och lite sådant. Då kommer det ett uttryck, som vi bara hört hälften av ibland, men aldrig hela. Det lät så här;
Olika falla ödets lotter,
en del får WC och andra potter.
Vi skrattade gott, och hon sa att det är bara att acceptera livets gång, även om det är svårt ibland. Hur rätt har hon inte den kloka gamla damen. Med respekt! Hon fyllde 96 år i februari. Vi blir ofta lika förvånade varje dag över något hon säger, men det är kul.
Tänk att bli så gammal, och pigg för övrigt, utom demensen, tyvärr.
3M
Ordkonstnären Tomas Tranströmers beskrivning av ”fenomenet” Blåsippor.
Borde kanske också hitta något som bra beskriver det här med vårkänslorna
Man kan inte bli annat än helt fascinerad över hur han kan få en blomma att betyda så mycket och ge en så beskrivande känsla. I det fallet är han en sann mästare Tranströmer. Läs och begrunda och kom ihåg och anteckna!
Blåsipporna
Att förtrollas – ingenting är enklare. Det är ett av markens och vårens äldsta trick; blåsipporna. De är på något vis oväntade. De skjuter upp ur det bruna fjolårsprasslet på förbisedda platser där blicken annars aldrig stannar. De brinner och svävar, ja just svävar, och det beror på färgen. Den där ivriga violettblå färger väger numera ingenting. Här är extas med lågt i tak. ”Karriär” – ovidkommande! ”Makt” och ”publicitet” – löjeväckande. De ställde visst till med stor mottagning uppe i Nineve, the giordo rusk ok mykit bangh. Högt i tak – över alla hjässor hängde kristallkronorna som gamar av glas. Istället för en sådan överdekorerad och larmande återvändsgränd öppnar blåsipporna en lönngång till den verkliga festen, som är dödstyst.
Detta är ur ”Dikter och Prosa 1954 – 2004.
Håll med att det är vackert!
3M
Plötsligt händer det! Öka spänningen och vinstchanserna – köp din Triss fler gånger! Var 3:e dag blir någon miljonär på Triss!
Tjusig reklam som är lätt att gå på. Vi svenskar spelar mer än någonsin. Det har till och med blivit en sjukdom, det här med spelandet. Det kallas spelberoende och folk kan inte längre styra sina spelvanor och tror att plötsligt skall det även hända dem, att de blir miljonärer som reklamen så vackert förespeglar.
Det är ju inte bara triss som finns. Utbudet är enormt. Svenska Spel är ju bara en av aktörerna, de som är kontrollerade av staten. Men nu växer ju spelbolagen på nätet upp som svampar ur jorden. De erbjuder det ena konstiga spelet efter det andra. Det ena tjusiga upplägget efter det andra och vi fortsätter att spela som besatta.
Vi blir också drabbade av det ibland och får t.ex. för oss att köpa några skraplotter för att ha lite skoj en stund. Sätta sig tillsammans och hoppas och drömma över en kopp kaffe. Man börjar skrapa förväntansfullt, sedan slutar det hela i en enda stor besvikelse och det som skulle vara en kul grej gör en bara ledsen och upprörd. Så lovar man att man inte skall gå på det igen, men det håller man ju inte i alla fall. Snart sitter man ju där med en ny lott.
Nu skall man ju ha klart för sig att det är få förunnat att vinna på lotteri. Det är nog bara som det alltid har varit, att jobba, förkovra sig och se till att man gör rätt för sig. Att jobba är nog enda chansen att få något extra, det är bara att inse.
Visst skall man vara den där optimisten och försöka någon gång, men från det till att tro på att plötsligt händer det, det är ingen idé. Man får bara hoppas att de få som vinner något, har behov av det de får och gärna också delar med sig av det goda till andra.
Eller så är det som många pessimister säger; de som har, får mer och när det regnar manna har den fattige ingen sked. Det kanske ligger lite sanning i det också.
Men då är vi ju där igen, optimist måste man ju vara och hoppas måste man också göra, annars har man ju inte kul. Drömma måste man också, ibland kanske de drömmarna slår in också.
Vi håller tummarna och fortsätter att hoppas!
När vi reser runt med vår husbil ser vi på många skyltar. Skyltar i alla former och med varierande budskap passerar revy. Vi har fotat många skyltar, som har fått oss att reagera. Ibland positivt och ibland negativt, emellanåt har vi skrattat och dessemellan har vi blivit förbannade. Men ett är säkert, vi ska bli mycket duktigare på att fota dessa skyltar som väcker känslor. VI ska ta oss tid, stanna och fota det som fångar vårt intresse.
Här ett axplock av några skyltar vi fångat.
På trafikverkets rastplats
Vi återkommer med mera.
3M


















