Vi blir mottagna vid fabriksgrinden av Dethleffsfolk, de prickar av oss och en kille på fyrhjuling eskorterar oss till ställplatsen. Det var samling vid 12-tiden och sedan var det välkomstdrink och hälsningsanförande vid 17-tiden. Vi kommer bakom fabriken och slås med häpnad över hur mycket bilar det redan var där. De hade arrangerat de olika länderna i grupper och vi hänvisades till området Skandinavien. Vi var inte så många, flera hade tyvärr lämnat återbud. Men vi var 3 svenska och 2 norska bilar. Vi kom ungefär samtidigt allihopa så vi satte oss ner hos ett av paren som var ända uppe ifrån Kiruna och tog en öl och lite vin och tyckte att det var kul att träffas och det kändes som vi känt varandra hela livet. Vi pratade lite om våra intressen och våra husbilar och såg alla fram emot festligheterna som skulle vara i tre dagar. Vi skulle ju få ytterligare information senare om vad som skulle försiggå och hända så vi tog det lugnt och satt i solen tills det var dags att dra oss bort till det stora ”partytälten”.
Ställplatsen vid Dethleffsfabriken
Tar vårt morgonkaffe och färska frukostbröd ute. Skönt att njuta av att kunna sitta ute. Därefter den vanliga proceduren med tömning och påfyllning innan vi drar vidare. Vi åker en bra bit längs Donau, floden som fullkomligt vibrerar av liv och en skytteltrafik med båtar som fraktar grejer. Den ena längre än den andra och så dess böjande kullar runt omkring. Efter ett tag passerar vi massor av småstäder och bla. Ulm. Gör en lunchpaus och köper frukt och jordgubbar igen. De små pittoreska byarna passerar vy. Otroligt vacker och återigen är vi upp på höga höjder ca 673 m.ö.h.. Vi siktar mot Bad Saulgau och Sonnehof Therme där ställplatsen är stor och rymlig med härliga parkområden runt om. Nu skall ju vi bara övernatta och eventuellt tvätta lite kläder och handdukar. Så vi kan inte njuta av faciliteterna som faktiskt ingår i ställplatspriset som är mycket prisvärt ca 10 €. Vi äter en härlig middag och tar sedan en riktig promenad i omgivningarna. Tvättstugan var helt upptagen så det var bara att låta tvätten ligga stuvad kvar i bagage. Får ta det vid ett senare tillfälle. På kvällen vaggar ett lätt regn som friskar upp, oss till sömns. Hade pratat en hel del med grannarna från Schweiz som hade en hel del goda råd att förmedla och som vi funderade på och diskuterade innan droppandet sänkte oss in drömlandet.
Vilar ut efter dagens strapatser
Där siktar vi mot en ställplats precis utanför Leipzig, men den är inte vad vi förväntat oss och åker vidare. Ringer ett annat alternativ i en stad som heter Zeitz inte så långt från Leipzig. Det är en fruktodling som har gjort ordning en ställplats för husbilar på nedersidan av sin ”hof” och sitt hus. Vägen dit är en del av ”Strasse der Braunkohle och syns väldigt väl på omgivningarna. Värden på Obsthof Martin är väldigt trevlig och hälsar oss välkomna och vill också visa butiken de har för fruktförsäljning och egentillverkade charkuterier. Köper lite körsbär ”Süsskirchen” och korv och installerar oss sedan på gräset nedanför huset. Vi installerar oss och sätter på AC för att få lite svalare inne till kvällen och ger oss ut på en vandring i omgivningarna.
Det var ganska öde, men fina vägar.
När vi är ute och färdas många mil med våra husbilar är det väl bra om man kan turas om vid ratten, eller hur? Jag vet att de flesta gör det, men några kanske känner lite rädsla eller osäkerhet inför framförandet av en husbil, oberoende av storlek. Då finns det möjlighet att öva under ordnade förhållanden och med vana instruktörer. Det är ju många gånger så att det inte är optimalt att ha en livspartner som instruktör när det gäller bilkörning. Breviks Camping och Stellplatz har flerårig erfarenhet av att arrangera husbilsövningar för tjejer/damer och de arrangerar också i år sådana kurser. Titta på deras hemsida www.brevikscamping.se
Vi har själva stått på denna ställplats och tycker man på ett bra sätt kombinerat campingen och ställplatsen. Dessutom ligger platsen oerhört fint vid Vätterns västra strand, så här såg det ut todigt i maj för något år sedan när vi stannade till där.
3M
På många håll på Öland, men också på andra ställen i landet det så finns det en konflikt mellan campingplatser och ställplatser. Campingägarna tycker, något förenklat, att ställplatser inte behövs utan husbilarna ska nyttja befintliga campingar. Som tur är så finns det campingar som insett att husbilar har speciella behov och ställer andra platskrav än gängse campingbesökare. Ett bra exempel är Solvik Camping och Stugby norr om Smögen, som har förstått vad husbilister vill ha och satsat målmedvetet för att attrahera denna kundgrupp och gjort det med framgång.
Ställplats på Solviks Camping
Tidningen Restauratören har tagit upp detta ämne i ett antal artiklar som kan vara en intressant läsning:
Husbilar ställer nya platskrav
”Gör inte campingplats av ställplatserna”
Ställplats lönar sig inte direkt
Denna utveckling, att campingplatser anpassar sig till husbilsturismen, har varit tydlig i Tyskland sedan några år. Det finns exempel på campingar som helt och hållet gjorts om till ställplatser, men det vanligaste är en kombination, såsom i Solvik.
Priset för att övernatta på en ställplats kan alltid diskuteras, men nog tycker jag att det är dyrt att stå på Liseberg/Skatås, och Solvik är också dyra på sina platser nere vid vattnet. Priset för Solviks övriga platser tycker jag är helt OK, i varje fall i för- och eftersäsong, vilket passar oss pensionärer utmärkt.
Kolla själv läget på respektive hemsida och bedöm vad du får i form av service, läge och utsikt. I Lisebergsfallet får man ju säkert betala lite extra för det relativt centrala läget.
3M
Vi är framme vid vår ställplats i Berlin vid 14-tiden på em. Blir lite förvånade, det är trångt som om bilarna vore parkerade och inte semesterfordon. Nästan ingen plats mellan bilarna, man kunde knappt öppna dörren för att komma ut. Receptionen är stängd och öppnar kl. 17, men hittar en lista med reserverade platser på fönstret till receptionen. Där ser vi vilken plats vi skall få, så vi går och letar upp den. Den ligger riktigt inklämd, knappt att man kommer in i det området med vår långa bil, men med en duktig förare fungerar det med lite trixande och backande och svängande så är vi på plats. Det är verkligen jättetrångt, Kan inte ställa bord och stolar vid sidan, utan får ställa dem på framsidan av bilen. Att ta ut en markis kan vi glömma. *Pratar lite med grannarna som är trevliga som tur är, men de önskar oss ”lycka till” med damen i receptionen. Vi tar oss en promenad och ställer kosan mot närmsta ”Biergarten” för att få oss en öl och prata lite om hur vi skall lägga upp vårt Berlinbesök. Känner stark av en kommande förkylning och oroar oss lite för det nu när det är så himla varmt. Men vi tycker det är skönt och njuter av ölen tills det är dags att gå tillbaka för att ”checka in”.
Inte särskilt gott om plats.
Skall nu berätta om vår resa till Isny för att besöka Dethleffs-fabriken och fira deras 80-årsjubileum. Tänk att en husbilstillverkare funnit så länge. Det är ganska otroligt. Då har man verkligen skaffat sig en plats på marknaden. Vi hade haft lite kontakt med ytterligare Dethleffs-åkare som också skulle åka ner till den här festligheten. Det visade sig att vi skulle åka vid väldigt olika tidpunkter och vägar, så vi bestämde oss för att träffas på ort och ställe. Sagt och gjort, vi lade upp våra egna planer.
Eftersom vi vill ha gott om tid på oss när vi vet att vi skall åka långt, så åkte vi i god tid innan hemifrån. Festligheterna skulle äga rum mellan den 10-13 juni och vi visste att resan ner till Isny var över 100 mil. Vi har som mål att inte ta för långa dagsetapper, utan ha möjlighet att se oss omkring lite på de platser som vi övernattar på. Då får man lite utbyte av alla ställen som annars bara passerar förbi. Vi tar det oftast ganska lugnt på morgonen och äter vår frukost (inväntar ofta färskt bröd i Tyskland, för det mesta) och rullar så sakterliga iväg. Vi har oftast kvällen innan tittat på vilka vägar vi skall åka och om det är något intressant efter vägen som är värt att besöka. Vi bestämmer om det är en ren transportsträcka eller om det är upptäcktsfärd. Vi tycker det är spännande med nya platser och vill njuta av dem.
Jag tycker inte om när vindrutetorkarna fryser fast och man får bryta loss dom från glaset. Därför har jag alltid fällt upp dom, och på vår personbil eller vår tidigare halvintegrerade husbil har detta inte varit något problem. Vindrutetorkarna har varit skyddade av motorhuven.
Torkare uppfälld på ”klassiskt” sätt.
På vår nuvarande husbil som är helintegrerad risker man att gå på de uppfällda torkarna och förstöra dom. nu gör jag istället så att jag med en klädnypa lyfter dom från glaset. Ingen risk för fastfrysning eller att torkarna förstörs av någon närgången fotgängare.
Torkare lyft från rutan med klädnypa.
Praktiskt, eller hur? Detta knep är också bra på sommaren då torkarbladen ibland fastnar på rutan pga solvärmen.
3M 
Laddar ...