Vi lämnar Quarteira och åker några mil in i landet till en liten stad som heter Alte. En kuperad stad med vita hus och trånga gator. Vi väljer att ställa upp oss på en parkeringsplats i anslutning till kyrkogården där man har en fin utsikt över de lågt belägna odlingarna och de mer avlägsna höjderna.

Promenerar nerför branten och finner ett vattenfall vars lilla sjö och omgivning för tankarna till den blå lagunen. Enligt ungdomar vi mötte där så är detta en mycket populär badplats under somrarna.

Nästa dag tar vi smala vindlande vägar upp på höjderna och belönas med fantastiska vyer. På en av höjderna hittar vi till och med ett buddisttempel vars symbol syns vida omkring och nattetid är belyst.

Vi fortsätter på i smala vägarna och hittar en till sist en plats vid sidan av vägen med plats för två husbilar där vi kan göra en paus. Lita senare passerar vi ett stort lager av skördad korkek, väl inhägnat. Överallt där vi passerar ser vi korkekar som berövats sin bark. På stammen står en siffra skriven som markerar året de barken tagits. Det dröjer sedan 9 år innan detta träd åter kan berövas sin bark.

Vi anländer så småningom till den staden Mertola, vars gamla Borg ligger på näset där två floder möts. Den större Rio Guardian har visserligen 70 km kvar till havet men dess vattennivå påverkas ändå av ebb och flod här uppe vid Mertola. Vi närmar oss staden på en något äldre bro och letar oss på mycket trånga gator ner till ställplatsen som ligger nere vid floden med borgen och de gamla stadsdelarna högt ovanför.

Från ställplatsen ser vi den nya bron, andfåglar av någon för oss okänd art och blåskator, en fågel som enligt vår fågelbok aldrig siktats i Sverige.

Uppifrån borgen har man en fin utsikt över de äldre delarna av staden som ligger innanför borgmurarna och även den nyare delarna utanför murarna.
På den gamla stadens torg dignar apelsinträden under sina frukter. Högt uppifrån borgen kan man också se husbilarna nere vid floden.

När mörkret lagt sig får vi sällskap av en segelbåt som tagit sig de 7 milen upp längs floden. Det visar sig vara en holländsk ensamseglare som uppenbarligen ville ta sig en titt på inlandet som omväxling.

image

8 kommentarer till “Vi lämnar kusten och åker upp i bergen.”

  1. Elisabeth skriver:

    Ser att ni också fick njuta av de fina vyerna! Mertola har vi inte besökt. Det får bli ett framtidsprojekt! Ha dé gott! Kramar Elisabeth

  2. Rolle o Carina skriver:

    Trevligt så mycket vackert ni får se !!

    Hälsa Mats…..

  3. Vi missade marknaden i Mertola när vi körde förbi där förra året på väg mot Mina de São Domingos, där det finns en fin ställplats. Får väl ta och stanna till nästa gång och ta en titt på själva Mertola.
    Go tur på er.

  4. Lars Permelin skriver:

    Skördad korkek har jag aldrig stött på, har däremot sett många korkekar. Verkar vara härliga utsikter.

    • 3M skriver:

      Vi har sett flera stora upplag av skördad korkek. Vore roligt att få se skördearbetet, det är verkligen stora block av bark man skalar av.

Lämna en kommentar

Här skriver du ner de kommentarer, åsikter och synpunkter som du vill delge övriga läsare.