När man får höra något upprörande ska man räkna till tio innan man svarar, har vi fått lära oss. Skriver man något i affekt, har man fått rådet att vänta en dag och läsa igenom det innan man postar det. Nu har jag väntat hela midsommarhelgen,men nu måste det ut.
Det finns ju bra verktyg för översättning.
Veckan innan helgen fick vi höra på lokalradion om svårigheterna att tillhandahålla licensierade sjukhustolkar. Lokalt här hos oss hade man bara licensierade sjukhustolkar för 30-talet språk, men man tolkade på mer än 50 språk. Detta uttryckte man som en risk för de vårdsökande. Det kostar mycket och kräver oerhörda resurser att ”ta hand” om våra nysvenskar och asylare, (denna senare benämning har vi lärt oss av barnbarnen som har asylare i sina klasser). Men denna gång var det inte invandringspolitik och integreringsfrågor som fick mig att koka över.
Annars får vi väl tillkalla den utryckande tolken!
Det som fick det att brista för mig var följande, hustrun hjälpte ett barnbarn till den lokala vårdcentralen. Där blev de mottagna av en läkare av östeuropeisk härstamning. Denna läkares förmåga att prata och förstå svenska var så undermålig, att endast hustruns förmåga att tolka på en blandning av engelska och tyska, gjorde att besöket kunde genomföras med positivt resultat. Hade barnbarnet gått ensamt eller om det rört sig om en person med begränsade språkkunskaper, hur hade det gått då? Ska vi svenskar behöva kräva licensierade sjukhustolkar för att få den vård vi behöver?
För att inte tala om olika lexikon.
Det läggs ner en mängd resurser på minoriteter i vårt land, medan majoriteten tiger om de oförrätter som dom drabbas av. Snart har vi väl också svensklärare som inte kan språket. Tycker ni att jag är oförskämd och drastisk i mina utsagor, så skulle ni ”läst” mina tankar innan midsommarhelgen. Jag har lugnat ner mig, men problemet är lika stort som tidigare.
Vårdcentral, men kan de inte svenska då är det konstigt!
Hoppas att ni kan kommunicera med era vårdgivare utan tolk.
1M
Loading ...
Jag är faktiskt förvånad, både hemma (om det är så illa som ni beskriver) och när vi är ute och reser. På en internationell restaurang i Italien visste inte servitrisen vad ”Kaffe America var”). På en restaurang i Benidorm beställe jag en drink, men utan citrusfrukt, då Birgitta är allergisk av detta. Servitrisen kom med en rör strösocker.
Vad jag vill säga är att alla måste anpassa sig till verkligheten, är man läkare, men isolerat sig språkmässigt, borde den personen ha förbud att vara läkare. Är man i ett serviceyrke, kan man inte tro att det räcker med landets språk, bara för att det finns 60 miljoner människor till i samma land.
Jag blir mörkrädd av att höra beskrivningen av läkaren. Det andra kan man skratta och le åt. Ps. I år har jag beställt ”Kaffe Americana” två gånger i Spanien och fått det jag önskar, en stor kopp kaffe. Mvh Matts & Birgitta in Spain
Språket är det viktigaste när det gäller umgänge människor emellan. Vare sig man vill integreras i ett samhälle eller vill lära känna ett land och dess människor. Man kan inte nog understryka vikten av breda språkkunskaper och viljan att tillägna sig nya kunskaper. Ibland känns det som vissa människor vägrar att lära sig något nytt språk och kräver att alla skall anpassa sig. I ett internationellt umgänge måste man vara beredd att mötas på halva vägen, men ska man integreras i ett samhälle krävs mer.
När det gäller läkare, så är vår upplevelse förhoppningsvis unik och ett undantag som bekräftar regeln. Idag har vi varit till vår underbara husläkare sedan 12 år, där är vi kända båda två av samma läkare och har en fantastisk relation och absolut inga problem att kommunicera. Det är naturligtvis så det skall vara, det är sådana saker som ger kvalité och säkerhet i vården. I det fallet är vi lyckligt lottade.
Hoppas du utan vidare problem kan avnjuta många goda koppar ”Kaffe Americana” under er Spanienvistelse. 3M
Nix… du är inte ett dugg oförskämd eller drastisk… jag tycker nog att det bör vara krav på att läkare som jobbar i Sverige måste kunna tala och förstå svenska! Har råkat ut för samma sak och det är inte rolig alls…
En kram till
Det är egentligen lite lustigt att nästan alla man pratar med om det här, så har de samma uppfattning. Men ändå händer ingenting, vad beror det på kan man då fråga sig. Säger vi inte ifrån tillräckligt, eller är det andra krafter som tar över och styr? Det är kanske dags att börja att agera på riktigt, inte bara bli ilsken på bloggen. Vi måste ju vara ganska många som har samma åsikt i slutänden ändå. Får tänka vidare om hur bara. Kramar från oss
Man måste ta seden dit man kommer, så är det bara!
Det gäller alla!
Man måste anpassa sig till det land man befinner sig i både vad gäller språk och seder och bruk.
Om man i arbetet kommer i kontakt med människor så måste man behärska språket, självklart!
Lev väl!
Visst är det så och för dom flesta är det en självklarhet. Dock inte för alla, tyvärr! 3M
Vi har aldrig råkat ut för att det varit fullt så illa, trots att vi nästan är stammisar på sjukhus tyvärr, men visst har det funnits tillfällen som språkförståelsen/uttrycken inte varit fullt begriplig från läkarens sida. Jag ser det som självklart att om någon har ett sådant livsviktigt yrke som det är, då ska man ( inte bör man ) kunna språket till fullo och om inte så måste man ha en handledare med sig tills språket sitter.
Rätt tänkt…!
kram
Det finns säkert många fler goda exempel än dåliga, men så dåligt som vi upplevde får det bara inte vara. Språket är så viktigt, nyckeln till förståelse och acceptans. Det måste alla som vill integreras och vara yrkesverksamma i ett land förstå. Man kan aldrig ge avkall på språkkunskaper. Hoppas också våra ungdomar och barn förstår hur viktigt det är med språkkunskaper i en värld med så mycket internationellt utbyte som vi har idag. Ha det gott! 3M
Självklart är språket viktigt, och sånt här blir ju extra svårt för många som kanske har extra behov av vård: äldre, funktionshindrade osv… Nu menar jag alltså att det kan vara extra svårt i kommunikationen om man redan hör dåligt, har andra kommunikationssvårigheter osv.
SV: Intressant att fler har de här funderingarna, när det gäller att bo i husbil kontra hus/lägenhet! Vilka faktorer är det som gör att huset segrar då?
Du har så rätt i det du säger, för det är ju oftast de äldre och barn som hamnar i kläm i sådana här situationer. Jag själv är ju rätt så insatt i olika sjukdomsbilder och har både talets och språkens gåva. Det som är irriterande är att man inte ställer de rätta kraven på sk. ”stafettläkare” på vårdcentraler att de kan språket innan de träffar patienter. Men det ska tas upp på högre nivå från vår sida, det är då säkert.
Ps Du undrar varför huset segrar. Jo helt enkelt i vårt fall, vi köpte lite för dyrt, renoverde för mycket, och marknaden på landsbygden har gått ner. Vi var vana med Stockholmarknaden,(35 budgivare när vi sålde huset i Täby). Vi var inte ens hemma när det såldes per telefon och fax till Japan. Men så har ju lägenheterna blivit dyrare och då bor man bekvämt, rymlig, med egen trädgård till samma pris som i lägenhet. Då vaknar snålheten inom en, lite. Men kommer det rätta tillfället, då slår vi till. Vi vill dessutom mera söderut. Så vet du skälet. vi hoppas det kommer inom rimlig tid. Ha det så skönt även på er semester. 3 M
Det är inte roligt när man går hos läkaren o i te förstår vad han säger. Har erfarenhet av detta själv. När det dessutom är en hjärtläkare så vill man absolut förstå vad han säger. Detta är då en hjärtspecialist…dom måste kunna prata m patienten. Det är jätteviktigt. Ha det gott
Det är helt rätt det du säger, men ändå händer ingenting. Tänk på hur allvarliga misstag och händelser det kan inträffa på grund av missförstånd. Hur agerade du när det hände? Jag kommer att agera efter sommaren, om inte annat, för barnbarnets skull. Man får lägga ilskan åt sidan och bli saklig och få igång en vettig diskussion. Men flera som retar sig på fel i systemet måste reagera. Ha det fortsatt skönt och snart gäller väl, hemma bäst, eller? Sköt om er! Kram 3 M
Hoppas innerligt att detta var en engångsföreteelse. Någon politiker hade ju tidigare nåt förslag på krav på kunskaper i svenska innan man fick stanna här, – hur det gick med det vet jag inte (men antagligen blev det inget av)Lev väl!
Ja, det är ju faktiskt det viktigaste när det gäller integrering att kunna språket och inte hela tiden tro att vi skall anpassa oss efter deras seder och bruk. Tyvärr är ju svenskar väldigt flata och sätter inte ner fötterna i backen och säger ifrån. Men jag kommer att agera, men inte just nu, utan efter sommaren. Orkar inte härja om sådant nu när naturen är som vackrast. Har till och med tagit ledigt ett par dagr från bloggen. Vi har själva bott utomlands och inte sjutton kunde vi ställa några krav då. Fick acceptera hur det var, punkt slut. Aldrig heller under de åren fick vi någon tolk på sjukhus eller andra inrättningar. Det är konstigt eller egentligen inte att våra skattepengar inte räcker till det som de ska. Vi måste agera! Ha det så skönt på er fortsatta semester. Kram 3 M
Ok, då förstår jag bättre bakgrunden till hur ni tänker! Ekonomi är ju en viktig fråga i det hela… vi funderar ganska mycket över när och hur det kan vara lämpligt att sälja…
Det är ju ofta så med den här typen av försäljningar, att det måste ske vid rätt tillfälle. Sedan är det ju alltid lättare i Stockholm än på landsorten. Men ofta handlar det om att ha is i magen och vänta på den riktiga tidpunkten och framförallt på rätt köpare. Men det är ett tufft beslut, och man har ju inte lust att förlora pengar i onödan. Sedan får man ju tänka på gungor och karuseller med de skattesystem vi har i Sverige också när det gäller reavinster resp. förluster. Då måste man också planera och göra det rätta. Funderar ni på att sälja också? Lägenhetsmarknaden är ju bättre än husmarknaden för tillfället överallt, speciellt centralt i Stockholm. 3 M