3M den 29 februari, 2012

SmileyCentral.com

Att i ett modernt samhälle försöka att nå ett multinationellt företag som Telia är nästan helt omöjligt! Idag har jag försökt hela dagen dels att nå en Teliabutik, dels att komma fram till telefonsupport. Vad händer då? Jo, första gången jag ringer strax före klockan tio så går det först fram jättemånga signaler, sedan en automatisk telefonsvarare som svarar ”Välkommen till Telias gemensamma butikscentral, vad kan vi hjälpa till med?”. Ber då att bli kopplad till den butik som jag hade varit inne i dagen innan. ”Vad gäller det, vi kanske kan svara på det”. Jag vill gärna tala med den människan jag pratade med igår, tack, för jag blev rekommenderad av supporten att ringa till henne och ställa frågan om hon hade skickat meddelandet som hon skulle. ”Vad var det för meddelande” säger personen som sakta börjar irritera mig. Men herregud, kan jag få prata med henne, tack. ”Skall försöka att koppla samtalet”, men återkommer en stund senare, och säger ”det är upptaget, vill du vänta?” Väntar en bra stund, då hon kommer tillbaka, det har gått nästan en halvtimma med väntning och allt, ”jag kan be henne ringa dig”. Ja, tack, gärna idag, det är brådskande. Vi måste ha igång telefonen. ”Jag ber henne ringa”.

Ingenting händer förstås, ringer telefonsupport igen. Dröjer innan det svarar igen, en automatisk röst som säger ”vad gäller ditt ärende”, säger mitt ärende. Den automatiska rösten säger, ”har inte förstått ditt önskemål, var god upprepa”, upprepar, rösten igen ”vi kopplar fram ditt samtal”, det ringer, och ringer, till slut ”det är många som ringer just nu, var god dröj”, dröjer och efter ett tag kommer rösten tillbaka och säger ”vi försöker hjälpa dig så snart vi kan, din plats i kön är nummer 37, beräknad väntetid ca 20 minuter”. Lägger telefonen med högtalaren på och gör annat under tiden, till slut hör jag ”din plats i kön är nummer osv, var god dröj,” så kommer rösten in med jämna mellanrum under dessa tjugo minuter. Äntligen kommer så ”vi kopplar fram ditt samtal” och vad händer, jo tut – tut –tut. Det var bara att börja om proceduren. Gör det också ett antal gånger med samma resultat.

När klockan så blir ½ 4 så ringer jag butikscentralen igen och pratar med någon och går igenom samma procedur som på morgonen, men får till slut svaret från den som svarade denna gång, att damen jag sökte var ledig idag. Koppla mig då till affären så jag äntligen kan få ett besked för guds skull! Nu börjar jag blir riktigt arg och börjar skälla på den stackars telefonkillen som försöker hålla god ton, men det hjälper ju inte mig ett dugg och jag börjar klaga på hur omöjligt det är att få tag i en människa att prata med och få ett vettigt besked och att vi lever ju i ett modernt samhälle med datorer där det bara är att trycka på en knapp, så fungerar det mesta, utom för Telia. Nu brister liksom hela tålamodsregistret samman.

Slutar förstås i intet och fortfarande inga besked. Vi lever inte i ett modern samhälle utan i ett helt anonymt, där det inte går att få fram gällande besked, eller tala med människor för de är för upptagna av annat. Har man en gång köpt en telefon är man ingen kund längre, bara till besvär och ingen man vill varken hjälpa eller prata med.

Fy farao, så dåligt. Tänk om man kunde ändra på något i den organisationen och lära dem lite vad kundservice är!

Ilskan riktigt kokar i mig fortfarande!

SmileyCentral.com

3M

Kommentera gärna Just nu är du nummer 37 i kön!!!!

3M den 29 februari, 2012

SmileyCentral.com

Så var vi då hemma igen. Det blev lite mer annorlunda än vi hade tänkt oss, men vi fick 4 dagar i husbilen. Det var riktigt skönt. Förstår inte riktigt varför, egentligen har man ju inget som pressar att hålla på hela tiden när man är hemma, men det gör man ändå. I husbilen däremot där kan man verkligen koppla av till fullo. Kan någon människa tala om vad det beror på.

Spelar egentligen ingen roll, huvudsaken är ju att man kan känna det så även om man bara åker ut ett par dagar. Vi fick ju också en känsla av vår. Det var några av dagarna som var riktigt härliga med sol och värme, även om det var ett par ganska kyliga kvällar. Dessutom var det riktigt kanonväder med nästan lukt av vår igår när vi körde hem.

Nu skall vi kurera våra förkylningar som slagit till riktigt ordentligt på oss båda två. Vi snorar, hostar och fryser och svettas om varandra, men förhoppningsvis är det bara en vanlig förkylning som går över på några dagar. Det var bara att dra ur alla sängkläder ur sängarna, både i husbilen och hemma, så har man inte jobb så skaffar man sig det.

Annars har vi en otrolig rutin, när vi kommer hem. En av oss tar in alla handdukar och småsaker som har undanstoppade under färden. Sätter igång tvättmaskinen direkt, och så bär en in och den andra ställer undan i kyl och hänger in kläder som inte skall vara kvar i bilen. Det går som tåget. Vi har ju ofta det mesta vi behöver liggandes i bilen och bär bara ut färskvaror och extra kläder innan vi drar iväg igen. Eftersom vi använder bilen hela året så har vi också underhållsvärme på i bilen för att undvika att det blir fukt och lukt, när temperaturen växlar.

Nu får det nog bli hemma några dagar tills förkylningen lagt sig, men nu drar det också att åka ut till Öland för att titta hur långt våren kommit där. Blåsipporna brukar vara väldigt tidiga där och det är en av de mest underbara syner som finns, med allt det blåa i den annars så bruna naturen.

Är inte våren den allra finaste årstiden? Det tycker vi, berätta gärna vad ni tycker.

Vi bara suger in den.

SmileyCentral.com

3M

Kommentera gärna Hemma igen!