Det var skönt att inte behöva stiga upp när väckarklockan ringde. Vi bestämde direkt vi vaknade att utflykten till de gamla fina slotten fick vara för vår del. Vi ville vila upp oss lite från festande och förkylning. Beslöt därför att stanna hemma och bara göra ingenting istället. Det bar en härligt solig dag och vi satte oss efter frukost, ute och bara slappade, läste och gjorde just ingenting. Det var riktigt skönt. Tog sedan en promenad i omgivningarna och upptäckte att det var några fler än vi som hade avstått slottstouren. Lite dåligt samvete hade vi, men ibland blir det lite för mycket bara. När man dessutom inte är van att stanna uppe halva natten så behövs ju dels lite vila och dels lite träning.

Det fantastiska slottet Neuschwanstein

Tog på eftermiddagen en liten städning och allmänt uppröjande av husbilen. Det behövdes det också. Lunchpaket hade vi ju fått så vi behövde inte fixa något med mat. Ikväll var ju så att säga grand finale av festligheterna med stort grillparty så det gällde att vara utvilad. De andra som var på utflykt kom inte tillbaka förrän vid ½ 19-tiden, helt slut. De sa alla att det var tur att jag inte hade följt med för det hade varit branta uppförsbackar att gå i och fruktansvärt jobbigt. De kände sig helt färdiga och visste inte om de skulle orka med en festkväll till. Var nästan lite avundsjuka på oss att vi haft en lugn och rofylld dag. Men livet är för kort för att inte ha kul, så efter en snabbdusch och lite peptalk så var de övriga redo för grillpartyt.

Ikväll var det grillat av alla det slag, fläsk, biff, räkor, fisk, korvar av 100 slag och massor av grönsaker och potatisar av olika slag också. Passade på att frossa i scampi som är en riktig favorit. Det var ingen som gick hungrig från de matborden. Efter maten kom man så in med en jättetårta, i form av en husbil försedd med 80 ljus. Den skulle räcka till alla 300 gästerna. I samband med kaffet var det också presentation av alla de medarbetarna som tagit hand om oss gäster. De hade ju folk som var uppdelade nationsvis och de talade nästan alla språk utom svenska förstås. Men vi kom ju tillrätta ändå och vi agerade lite tolk för de andra när det behövdes. Sedan blev det sedvanligt uppträdande och allmän fest och glam fram till midnatt, då vi och några till drog oss tillbaka. Det var säkert en del som höll på fram på småtimmarna.

Nu var det dags för service hos Dethleffs

Sista dagen hade man fått tala med sin ”servicertekniker” som kom och kollade på bilen och ville gå igenom de eventuella klagomål eller problem som vi hade. Vi gick också igenom de ”förbättringar” som vi hade gjort och som vi tyckte att Dethleffs kunde ta till sig och göra till standard. Man lyssnade och vi som hade ett par garantigrejor fick en tid på verkstaden efter helgen (I Tyskland firar de ju fortfarande annandag pingst) för åtgärd. Sista dagens frukostbröd serverades som vanligt och sedan började bilarna så sakteligt droppa av. Vi hade gjort upp med ett norskt par att vi skulle åka till den officiella ställplatsen i Isny och övernatta där, för vi var också tvungna att lämna fabriksområdet.

En del av Grünwald

Men eftersom det var helgdag på måndagen så skulle vi träffas där kvällen innan servicedagen, för att vi skulle åka en tur fram och tillbaka till München och träffa en gammal god vän. Det gick inte att träffas på nervägen och vi hade lovat att komma förbi så det fick bli måndagens utflykt istället. Det är så fina vägar överallt så att ta en ”avstickare” på ca 15-18 mil är ju ingenting. Det gick fortare än vi hann blinka och plötsligt var vi framme i Grünwald som var målet. Vi var på ”slottet” och lunchade tillsammans och sedan fick vi också lite kvalitetstid tillsammans och hann ordna med internetanslut-ning som vår kompis hade fixat åt oss för Tyskland. Man måste ju ha en fast adress i ”Tyskland” för att få köpa en internetstick. Nu var det fixat och klart och vi kan surfa utan att det kostar en förmögenhet, och även ladda ner mail och annat. Vi hade en underbar dag tillsammans innan vi återvände till Isny och våra vänner som väntade där.

Vi kom fram till ställplatsen på sen eftermiddagen och tog en tur i stan. Fikade tillsammans med norrmännen och sa att vi skulle gå i säng lite tidigare än de tidigare kvällarna. ‘De höll med och vi drog oss tillbaka och tittade på lite nyheter och läste en stund innan vi helt slut kröp i säng. Vi var också nöjda med vår lilla avstickare till Grünwald för vi hade gjort oss själva och vår kompis glad av vårt besök. Tittade lite på hur vi skulle lägga upp resan hem också. På morgonen skulle vi sedan vara vid serviceverkstaden vid 9-tiden för att få felen avhjälpta. De skulle också titta på om de kunde komma på vad det var som skramlade infernaliskt på höger sida.

Centrala delarna av Isny

Lämnade bilarna samtidigt norrmännen och vi och tog sedan en promenad ner till stan. På vägen smög vi in i en tillbehörsaffär som hade mer än vad man behövde. Hittade några praktiska saker och norrmännen handlade helt hysteriskt. Bad att få lämna våra kassar i butiken för att slippa bära på allt fram och tillbaka och det gick naturligtvis bra. Bland det första vi gjorde när vi kom till centrum var att stanna på ett helt underbart café, för att ta en förmiddagsfika. Där satt vi länge och pratade om de gångna dagarna och alla festligheterna. Det var riktigt roligt. När vi satt där på fiket fick vi plötsligt se en stork komma flygande. Vi sa att de har förmodligen ett bo på något av taket här i centrum, för de gillar ju att sitta högt och titta ut över folk och fä.

Här ser man hela "korgen" där storkarna byggt sitt bo.

Vi vandrade uppför huvudgatan och inte alls långt borta såg vi det enorma boet. I boet satt minst 4-5 ungar också. Det är helt otroligt att se de här storkarna, vilda, vara så nära och att de också har ungar. Det blev många fotografier, inte bara av oss, utan av alla som passerade förbi. Efter att ha gjort staden fram och tillbaka och sett bäcken med alla foreller i byn så insåg vi att dagen hade fklugit sin kos och det var dags att ge sig av till serviceverkstaden igen och se hur de hade lyckats med att reparera de klagomål, som vi framfört. Vi hade bl.a. problem med myggnätsdörren som var alldeles slag och inte var helt tät. Sedan var del lite allmänt skrammel och förardörren som var svår att stänga och också skramlade. Lite andra småskavanker också, men de hade fixat allt efter bästa förmåga och vi tog över bilarna och skildes från norrmännen som skulle åka över Frankrike hem. Vi började så sakteliga dra oss norröver, men det skulle inte bli en särskilt lång tur så sent på eftermiddagen.

Fortsättning följer ….
SmileyCentral.com

3M

Etiketter: , , ,

2 kommentarer till “En återhämtningsdag i Isny”

  1. Agneta skriver:

    man behöver inte alltid göra allt, även om man vill! Även att bara vara är helt okej, och att se på saker o ting på lite håll!
    Vi var uppe vid slottet Neuschwanstein en gång, inte inne men uppe vid det. Vackert absolut, men även en riktig turistfälla av högsta rang!

    • 3M skriver:

      Du har rätt! Men ofta har man den inställningen att om det ordnats något så deltar man, punkt slut. Men ibland säger helt enkelt kroppen något annat. Vi har dessutom besökt så många andra slott. Man får välja. Fint arrangemang dock. 3M

Lämna en kommentar

Här skriver du ner de kommentarer, åsikter och synpunkter som du vill delge övriga läsare.