SmileyCentral.com

Det är nog väldigt skönt att vara hund. Man har det ju lugnt och skönt, i alla fall om man bor hos en bra och trevlig familj som älskar mig mer än någonting annat. Det är inte särskilt svårt att märka heller. Vi kan ju ta ett exempel, som precis hände. Matte kom ut från badrummet och slängde ett öga in mot sovrummet. Där låg jag mitt på sängen och bara njöt av solen som fullkomligt flödade in. Jag märkte inte ens att hon tittade på mig. Inte förrän jag hör husse, som matte hade ropat på, säga ”är man söt eller är man söt”. Klart att jag blir glad och viftar lite på svansen för att visa att jag faktiskt hört och sett dem. Sträcker ut mig i hela min längd och sträcker upp ena framtassen. Jag bara frågar, vem kan stå emot. Plötsligt sitter de där båda två och gosar med mig och skojar om att jag är en livsnjutare och det är tur att de har lagt filten på sängen.

Det är en lite ansträngande period med pälsen just nu. Vädret har ju varit så konstigt så helt plötsligt när det nu är kallt, börjar jag att tappa håret. Jag fäller ganska mycket och matte säger att det är hår överallt. Detta trots att jag blir borstad riktigt ordentligt varje dag. Men det är ju av övergående natur, men jag är rädd att jag skall frysa när det är så här kallt. Men det skall visst bli bättre, säger de som vet. Jag hoppas det, för det är kallt om fötterna när man är ute längre och jag kan ju inte låta bli att springa omkring i snön och gräva och nosa. Det kan ju finnas någonting kul under snön, och det är så många nya dofter.

Hemma i trädgården ser jag inte ett liv längre. Det är bara snö överallt, men matte säger att det ser ut som en hel skolklass hade varit ute och lekt på vår tom och försökt att gräva gångar och bygga snökojor. Men det är bara jag som har sprungit omkring. Jag har jättekul när jag leker för mig själv och har gjort ett riktigt tjusigt mönster av gångar i snön. Det är allt ganska skönt att kunna vara där ute och leka i snön. Men nu dröjer det nog länge innan igelkotten visar sig igen. Sist jag såg några tecken av den, så hade den dragit ihop mera löv kring sig och nu syns den inte alls. Det är bara att ge sig till tåls, det finns ju mycket annat att göra så det blir ändå inte tråkigt.

Det är som jag säger inte särskilt komplicerat att vara hund hos oss. Jag vet att jag alltid blir ompysslad, får mat och ibland nya leksaker. Jag har ju mina favoriter, och jag plockar ut nästan alla ur lådan, som matte envisas att stoppa ner dem i varje dag. Hon säger att vi kan inte ha 10-15 mjukdjur och andra leksaker liggandes och drälla överallt så man kan snubbla. Det bästa med att plocka ut så många är att när matte skall plocka ihop dem igen, så blir det lite lek, lite kastandes och dragandes. Jag är ju inte dum, jag vet ju att det blir så. Annars får jag väl ta något pipdjur och ställa mig bredvid någon och pipa för fullt, eller helt enkelt slänga upp djuret ifråga i knäet på dem. Då förstår de ju vad jag vill och leker en stund med mig. Ibland säger de att jag får leka själv, för de har något annat för sig, men det går ju i värsta fall att göra som de säger. Inte så komplicerat, som jag sa. Jag får ju också alltid följa med, oavsett var vi ska. Det är skönt, det är inte ofta som jag måste stanna hemma och vakta huset. Men ibland är det ju också skönt. Tänk om alla hade så lätt att anpassa sig, säger matte. Jag gör det ju för att visa dem att jag är glad och älskar dem.

Há det så skönt i vinterlandskapet!

 

 

Molly

Etiketter:

Lämna en kommentar

Här skriver du ner de kommentarer, åsikter och synpunkter som du vill delge övriga läsare.